Vet inte hur många gånger jag sagt den meningen sedan igår morse. De allra flesta gånger har det varit direkt menat till min älskade vän Jessica aka JesNil2010. Jessica har energi för 20000 människor och det hade väl jag också önskat att jag hade. Igår var vi iväg på kick off med jobbet. Planet skulle gå kl. 07.00 igår morse men med gårdagens snökaos så blev vi stående till kl. 09.00 innan planet lyfte, vi fick inte gå av å köpa frukost, jag var svinhungrig, trött och började grina till. Då börjar Jessica med någon slags muntra-upp truddelutt och kommenterar avisningsmaskinen i typ 20 minuter, jag orkar lyssna i typ 1 minut. Sedan sitter hon å nyper mig i kinderna och säger att livet är väl ändå underbart...så innan klockan hade hunnit bli 9 så hade jag väl sagt "men håll bara käften" ungefär 20 gånger.

Imorse ringde klockan 06.45, vi hade varit uppe och partat till kl. 02.00 och var fortfarande rätt så askalas när vi somnade. Jag ser ut och låter som den enfaldige mördaren medan Jessica studsar upp och håller en monolog om allt som hände under kvällen och natten, jag försöker ignorera henne allt jag kan, svarar inte på tilltal. Hon försöker dra upp mig och pratar om att det väntar en jättegod frukostbuffé å att vi måste gå å äta frukost och inte känna efter hur bakis vi är. Tror att jag yttrade ett par "men håll bara käften" innan jag klev upp och kände hur världen fortfarande snurrade. På frukosten är Jessica på sitt fina glada humör igen och kommenterar 40 gånger hur fantastisk frukostbuffén är, att jag borde äta fastän jag känner att allt jag pressar ner vill komma upp igen. Hon pratar med en kollega om nån jävla säl å lax å allt va fan det va å gapskrattar. Jag tog åter igen till mitt enorma morgonbakisvokabulär och yttrade "Men håll bara käften" ett par gånger till. På planet hem kommer hon å nyper mig i kinderna när jag håller på å somna å säger nått med att det är en fantastisk dag. Men håll bara käften å gå å sätt dig för fan! 

Men du är ändå min finaste JesNil och nu när jag är pigg uppskattar jag ditt humör till 1000 och vill nog egentligen inte erkänna att jag är avis på att du aldrig e bakis och att du alltid är positiv - men nu måste jag ;)

Så min dag har varit lite som att jag levt i en puppa, fruktansvärt trött. Men ändå har jag lyckats baka mitt goda fröknäcke som jag smakade hos storasyster för ett tag sedan och fastnade direkt!

Nu sitter jag hemma hos min bästa storasyster, skriver, dricker kaffe och tittar på när mina fina syskonbarn pysslar. Dom är finast i världen och jag mår bra i hela mig när jag är nära dem.

Imorgon hoppas jag på att det ligger lite snö i Landvetter eller Borås för jag hade gärna tagit ett par varv med skidorna. Imorgon är det ju bara en vecka kvar till Engelbrektsloppet...min uppladdning inför suger getballe. Jag har dock en jävligt bra morot för att klara loppet, det var en person som för ett tag sedan sa till mig att jag aldrig kommer att klara loppet - just exakt DÄRFÖR kommer jag att klara det - dickhead!