I morse var jag på ett frukostmingel, på dessa mingel är det alltid en huvudperson som blir intervjuad. Idag var Emma Igelström huvudperson och det var så intressant att höra hennes berättelse. Hon har inte haft det lätt och jag känner igen mig själv när hon berättar om denna ständiga strävan efter att uppnå mer och mer, och när man väl har uppnått det man vill....ja inte fan är man gladare för det utan då är det nya saker att sträva efter. Känslan av att aldrig vara nöjd med det jag själv presterar ligger alltid och lurar, kan alltid göra bättre eller "detta klarar ju vem som helst".

Om det är några så kallade kändisar som jag verkligen beundrar och ser upp till så är det idrottsstjärnorna. De gör något för folket, de engagerar ibland en hel nation, de presterar något. Det tycker jag inte att artister eller modebloggare gör....sorry! Jag köpte Emmas bok som kom ut idag och fick den signerad....stolt :D

Min egen träning idag har bestått utav PT pass och 55 min TDF-spinning. Moa tvingade mig att springa upp å ner i en trappa, eftersom jag slarvade med tisdagsträningen så fick jag göra straffrundor. Hon e hård men det måste hon vara ifall jag ska få ett coconutass!! Vi kör mycket med kettlebells och jag känner mig sjukt osexig när jag ser mig själv i spegeln med två ryska minor i var sin hand. Jag känner mig som en ukrainsk kulstöterska, jag ser till och med bilder framför mig att jag spottar snus å lyfter på benet å lägger en fjärt...uurk. Men om det är någon som ska bli grym på landminor så är det jag!

Cyklingen var tuff, jag hade kola i benen och var inte superstark...jag erkänner att jag skruvade av lite motstånd ibland :/ Skulle man inte kunna göra som i South Park när Cartman sjunger Holy Night då han får en stöt varje gång han inte kan texten....att man får en redig kyss varje gång man lättar motstånd? En tanke bara...

Den frågan har jag alltid funderat över. Det verkar vara svenskarnas största huvudbry.."blir det regn på midsommar..kommer det att regna till helgen...ska det regna på torsdag..."...blablabla. Idag har jag å Linnea haft vårt allra första gemensamma cykelpass inför Vätternrundan. Vi höll en go takt och sammanlagt blev det ca. 2,8 mil och det hällregnade under hela turen. Men vad gjorde det när man hade regntäta kläder. Jag behöver däremot skaffa riktiga handskar som tål regn å riktiga cykelglasögon! Den goa kaffen vi tog efteråt är svårslagen!

Gött köttat Linnea! Låt detta bli onsdagsrutin.


Det ser för övrigt ut som om någon slagit läger i vårt badrum...

Imorgon ska jag å Linnea göra vår första gemensamma cykeltur som ett startskott på den långa träning som väntar inför Vätternrundan. Blir ca. 3 mil och förmodligen i ösregn. Om jag gångrar sträckan med 10 i mitt huvud har jag mental cyklat loppet i sitt rätta element. Bra va!

En kollega till mig har skrivit en bok som heter "90-talet - eller vem fan komponerade modemljudet". En fantastisk rolig bok som vänder sig till oss som är födda på 80-talet. En del i boken behandlar idrotten under 90-talet, ni vet allt om det ljuva VM-94, Ludmilas dopingbrott osv. I boken finns det även små rutor varav en säger: "Idrotten under 90-talet fick oss 80-talister att tro att man kan vinna ett OS utan att träna". Det är lite så jag tänker...eller inte att man inte behöver träna, men att ALLA kan vara med i OS bara man är lite duktig på sin idrott. Förmodligen är jag helt ute och cyklar, men jag undrar fortfarande: När ska jag få vara med och tävla i OS?

Som jag nämnt tidigare så beundrar jag elitsimmare. Hur ska jag då göra för att få vara en person jag ser upp till? Jo, jag anmäler mig självklart till crawlkurs och väntar på att inbjudan till OS ska dimpa ned i brevlådan.

Den fantastiskt roliga boken

Måndag 10/9

PT-pass på förmiddagen. Simning på måndagkvällarna är en utav veckans höjdpunkter. Finns dock ett par ägg som är störiga. De plaskar i bassängen å babblar med varandra medan ledarna förklarar vad vi ska göra - vad tror ni att de gör? Jo, frågar: "Ursäkta, vi hörde inte riktigt" - No shit dumfuck!

Tisdag 11/9

Lunchträning 55 min CorePuls. Ett jätteroligt och tufft pass på balansbräda. Kondition och styrka varvas, är fett trött efterråt. Veckans LOL-barn-utmärkelse går till killen som stod bredvid mig och gjorde alla rörelser åt motsatt håll hela tiden.

Så här ser en CorePuls-platta ut :)   

Torsdag 13/9

TDF-cykling 55 min. Var morgontrött, började med att jag försov mig. Hade även glömt att packa ner linne å byxor till träningen, fick då en anledning att köpa lite nya fina träningskläder! Bla. detta fina Nikelinne

Lördag 15/9

Lätt löpning/rask prommenix 2,5 km. Jag måste börja springa nu. Ska springa Finalloppet om drygt en månad! Jag har mycket att öva upp om jag får säga som så.

Måndag 17/9

Underbara simning. Vi tränar med en dolme mellan benen XD För att få till rätt position i vattnet.

Tisdag 18/9

Simmade på egen hand. Känslan av att få ligga på fartbanan på Valhalla går inte att beskriva!

Torsdag 20/9

Pass 1: PT, test på diverse övningar - BIG FUCKING FAILURE!! Men Moa är grym tränare!

Pass 2: TDF-cykling. Måste få säga att jag avskyr folk som stönar, stånkar och skriker när dom tränar. Är en tjej som har sånna jävla grejer för sig! Jag minns en gång när jag blev tvingad att titta på En unge i minuten - värsta jag utsatt mig för. Den känslan kommer tillbaka där i spinningsalen när jag hör tanten stånka å tjosta...HÅLL KÄFTEN.

Men annars är det bra!

Ska man orka cykla 30 mil om 10 månader så krävs det jävlar anamma utav mig! Jag har lätt för att gnälla och sura när det är motigt och känns jobbigt. Därför är Moa min realitycheck när jag sitter å klagar över att jag är trött. Då spänner hon ögonen i mig och frågar "är det såhär du vill att Vätternrundan ska kännas?" och det finns bara ett svar på den frågan...NEJ! Å så tar man i lite till. En fd. kollega till mig har startat eget företag, Fat & Happy, och har en bild på sin hemsida som jag älskar och som är min realitycheck när Moa inte finns till hands

Just love it

Träning sedan sist

Måndag 27/8

Simträning 50 min. Denna träning la vi till andningsträning. Sjukt svårt och jag blir helt anfådd för tekniken är så svår. När jag tar upp huvudet på sidan för att andas så får jag in vatten i näsan, får liksom inte till det. Men jag ska öva öva öva! Det är iaf. sjukt roligt!

Tisdag 28/8

Lunchspinning med Moa, 45 min.

Onsdag 29/8

Tour De France-cykling på gymmet. Det är en spinningklass på 16 veckor som är inspirerad utav etapperna under Touren. Instruktörerna har oftast själva deltagit i någon etapp och hela upplägget är roligt och svinigt jobbigt. Mådde illa långt efter passet var slut, hade druckit för lite.

Torsdag 30/9

Inget, förutom cykel fram och tillbaks till jobbet.

Fre-lör

Inget men Lady Gaga i Stockholm är värd att stå över träning för...däremot hoppade och dansade jag i 2,5 timme!

Söndag 2/9

Mitt första cykellopp! Dagen var tillägnad Mjörn runt, 6 mil landsväg. Jag var inte aspepp dagen innan men det tog sig! När jag stod i startfållan med regnet duggandes var jag taggad till 1000! Min morbrors sambo Anette var den drivande i detta och det tackar jag henne för! Banan var mycket behagligare än helvetesLygnern men det var en backe på ca. 1 km där mina medtävlande fick stå ut med diverse svordomar. Jag erkänner att jag fick leda cykeln en bit - det ser jag som ett nederlag och vill bli starkare uppför. Vad gör man åt det? TRÄNAR UPPFÖR TILLS MAN SPYR! Jag var riktigt glad när jag såg Alingsås centrum närma sig, även om jag cyklade fel för att en vägvisare hade blåst ned. Sammanfattningsvis var det riktigt roligt men varje gång det är tugnt på cyklen och axlar och armbågar värker så tänker jag att jag aldrig kommer att klara Vättern :/

Dags att lämna av mitt sällskap. Min cykelhållare är det bästa jag köpt på länge!

Det är väldigt roligt att få medalj även om man är vuxen.                   Funktionärshund!

Måndag 3/9

Simning. Dags att lägga på armarna och sätta ihop ben, andning och armar till frisim. Jävlar i havet vad svårt det är, men en dag kommer det bara att lossna...som pensionären sa om sina tänder.

Tisdag 4/9

Inget :/

Onsdag 5/9

Provade på att rida stora hästar igen tillsammans med en kollegas sambo ute i Romelanda. Var jättepirrigt men det gick bra för att vara 10 år sedan jag red. Gruppen var för avancerad för mig men fan va roligt det var att komma upp på hästryggen igen. Hästar luktar så gott och är så mysiga att jag nästan får släppa en liten tår nu.

Torsdag 6/9

Pass 1: PT-pass med Moa. Hon tog livet av mig som vanligt. Upplägget var nytt för mig, roddmaskin och allt. Kontentan: Hanna blev jävligt tränad, roddmaskiner kan dra åt helvete, plankan kan dra åt helvete. Men efterråt är det så skönt och jag ångrar aldrig ett pass!

Pass 2: TDF-cykling 55 min. Jordens grymmaste instruktör, Andreas Kristofferson Edman. En instruktör med mer inlevelse får man leta efter. Han sjöng med i låtarna och under två tillfällen gick han runt i salen och peppade oss en och en. Grymt får jag säga! Och när det kändes som jobbigast och jag var nära på att skruva av motstånd så tänkte jag på "where the magic happens" och det är defenitivt INTE på det lägre motståndet. Längtar tills nästa torsdag!

Nu blev det ett mastodontinlägg men jag måste bara berätta om en grym grej jag köpt. En vattenpåse med slang att ha på ryggen när jag cyklar. Helt grym!

Camelbak - fast en billigare variant :)

Mot en ny spännande träningsvecka!