För er som jag inte redan tråkat ut tillräckligt via FB å Instagram så kommer här en lite längre version utav min Lidingöloppsupplevelse.

TIll att börja med kan jag säga att uppladdningen var urusel. Löpning är inte min gren, så enkelt e det. Det e sjukt trist och jag förstår inte ens varför jag betalat in till Göteborgsvarvet 2014 :/ Men jag tycker att det är varje göteborgares plikt att springa Varvet - åtminstone en gång i livet. Hur som helst så "hann" jag springa ihop 87km med start 1/7. På tok för lite men jag har prioriterat annat kul. Med råångest begav jag mig upp till Liiiiidiiingöööö (äcklig stockholmsk dialekt) tillsammans med Linnea, Tomas, Fia å Daniel...dock inte i samma bil :)

Vi hann till Jönköping innan brudarna i bilen började gnälla efter dass å drickapaus. Vi gick runt på CityGross och betedde oss som två mogna kvinnor

När vi rullade in i fjollträsk så möttes vi utav bilköer från helvetet. Har aldrig gnällt så mycket som jag gjorde då - tacka vet jag Göteborg där man iaf. rullar fram - oftast. Vi hämtade ut nummerlappar å gick in på den obligatoriska sportmässan som alltid finns vid stora lopp. Jag föll lika djupt i Enervitträsket även denna gång, fast jag föll nog lite extra långt denna gång när jag beställde deras langningspaket. Jag fick nått häfigt VIP-pass som berättigade mig till deras egna depåer där personalen stod redo med Enervitdrycker med korken öppnad! Jag är prylmänniska å älskar sådant. Jag köpte mig även årets Lidingöloppströja, handduk samt handskar med alla backar på fingrarna.

Sug                         Tråkigt i bilen        Prylar                              Bästa brallorna        Mig själv

Träsket

Vi bodde på Rönneberga ute på Lidingö som var ett hotell som sålde in hela vistelsen genom sitt fantastiska spa. Vad dom inte sa var att det stängde kl. 20.00 fre-sön - jättäbja planerat under en stor eventhelg! Men det lilla vi hann bada var trevligt.

Dagen D - 30km terränglopp. Vaknade med massor utav pirr i magen, lite ångestfylld, förväntansfull å allt där emellan. Som den vana idrottaren jag är så hade jag med mig egna saker för att blanda sportdryck till vätskebältet - Linnea tycker att jag är sjukt onödig å överdriven med alla mina prylar men jag måste ha vissa grejer på mitt sätt å hon tyckte allt att drycken var smaskig där i spåret. Jag och Linnea startade i grupp 8, 13:40. Min stora farhåga var att inte hinna i tid till de kontroller där de stängde banan. Första milen gick svinbra och jag hade 1,10 till godo - uppenbarligen hade jag varit orolig i onödan. Vid 15 km så började min högervrist cepa ur, det högg i den vid varenda steg. Jag blev vansinnig, stannade å rullade lite på den å slog till min ankel i ren ilska. Sedan tror jag att det blev bättre. Jag upplevde aldrig backarna som jobbiga, de var rätt branta men korta. Abborrbacken var ju ett skämt, fattar inte varför alla gnäller om den, var ju snorenkel att ta sig upp för. Här med kan jag även avslöja att jag tog det väldigt lugnt andra halvan utav loppet - så lungt att jag till och med hann fota å Instagramma :D

Det som jag upplevde allra värst var att det blev så långtråkigt. Sista 7 kilometrarna var så jävla sega att sändningarna från Riksdagen på vissa söndagmorgonar framstår som ett jävla party. Jag hade krafter kvar att dra i med en redig spurt på målrakan å jag var så jävla stolt å nöjd när jag kom i mål. Snälla Fia som hade väntat på oss hela dagen kom med en ros å Linnea filmade min spurt. Ni är världens goaste tjejer :)

Var svinlångt att gå till starten från Lidingövallen - jag blev trött :/

Järngänget                       Äntligen ensiffrigt     Trodde aldrig att denna skulle komma!

Sammanfattningsvis så är jag väldigt stolt å nöjd med mig själv. Lidingöloppet är det jag sett allra minst fram emot i vår klassiker och nu är det äntligen gjort! Jag tycker som sagt att det suger fett med löpning så nu tror jag att det får räcka - för ett tag.

Jag och Linnea har nu gjort 3 utav 4 grenar i vår klassiker som startade med Vätternrundan. Nu blickar vi framåt mot Vasaloppet. Fram tills dess har vi planerat in en nybörjarkurs i längd i Borås samt en dag i skidtunneln i Torsby - det sistnämnda vet inte Linnea om än bara. Jag ser riktigt mycket fram emot att få börja träna till Vasan, en ny träningsform och lite ny energi.

E du redo Linnea?

Har inte skrivit sedan 9 juli å har fått påbackning ett antal gånger från diverse håll. Men här kommer en megasnabbis om vad som hänt.

Juli
Vansbro då
Var i USA. Sprang på löpband 2 gånger med intervaller.

Augusti
Låg på soffan å käkade godis typ hela tiden å drack mer alkohol än vad jag gjorde hela förra året.

September
Ångesten för Lidingöloppet har krupit sig närmre å närmre. Har tränat ALLDELES för lite. Enda anledningen jag har är att jag tycker att löpning suger rätt mycket getballe. Kommer aldrig att bli min gren.

Sprang lopp i lördags. 17,7km terräng. Risveden Terräng. Var en riktigt rolig bana. När man väl börjat springa traillopp så tycker man att asfalt å fina grusvägar är rätt trist. Ca. 7 km in i loppet kom en backe som kallades för "väggen". Om en backe har namnet väggen så förstår ni kanske att det var rätt gött med vätskekontrollen högst upp. Jag hade ett mål med loppet, att hinna 15km på en viss tid. Det gjorde jag, vilket betyder att jag kommer att klara tidsgränserna på lidingöloppet. OM inget oförutsett händer!

Jag vill bara få lidingöskiten avklarad så att jag kan satsa 100% på vasan!

Min finaste Linnea www.thefatcheerleader.com sprang tjurruset i lördags. Hejja dig <3fet text