I början på denna vecka bestämde jag mig för att fredagkvällen skulle ägnas åt löpning. Jag behöver sparka igång mig, det känns riktigt motigt när jag tänker på löpning. Mitt dåliga löparsjälvförtroende sätter igång redan innan jag ens börjat byta om till löparkläder. Jag tänker att jag är dålig på att springa, att jag kommer stanna efter 1,5 km och vara slut i muskler och flås, att det kommer att ta jättelång tid osv. Mitt mindset är helt enkelt inte på topp.

Dagen till ära hade mitt jobb ordnat after work med pizza, öl och cider. Hade det varit för åtta månader sedan så hade jag ätit minst 4 slizes och hinkat 3 burkar cider. Men idag försöker jag att tänka annorlunda. Idag var jag bestämd till 1000 att jag skulle ut och springa, jag åt 1,5 slize och sedan var det bra. Man känner sig alltid som en tråkmört när man lämnar kollegor i partystämning för något annat, i detta fall träning. Men saker och ting kommer inte av sig självt, ska jag springa ett Lidingölopp så måste jag skrota pizza och party till förmån för löparspåret...självklart inte jämt!

Väl framme vid 8km-spåret i Skatås så började jag jogga i ett lugnt tempo, ett tempo som kändes bra för mig. Det spelade ingen roll att jag blev omsprungen, jag är i spåret för min egen skull och min egen hälsa. Mitt första mål var att försöka jogga till 2km. Det kändes riktigt bra får jag säga, det lilla spöket som tidigare på dagen sagt åt mig att jag inte kunde springa var fortfarande vid min sida men fick aldrig något riktigt grepp och tillslut var spöket borta. Jag tänkte att jag kunde gå raskt upp för backarna, men varför ska jag tänka det innan jag ens prövat? Första backen tog jag lugnt och försiktigt - och det gick riktigt bra. Jag joggade på i mitt eget tempo och tillslut hade jag joggat runt hela 8-spåret! Och det kändes riktigt bra i kroppen! Jag är sjuhelsikes stolt över mig själv idag! Det måste vara min drivkraft av att klara av saker som gör att jag sitter i skrivande stund å är så jävla glad!

Sist jag sprang hela 8an var för 1,5 år sedan! Underbara Gaga var med mig runt hela spåret och gav mig exakt den energi och fokus jag behövde. Nu märker jag verkligen vad alla timmar med Moa i gymmet har gett mig. Min puls och mitt flås är något helt annat än vad det var i början på mars tidigare i år. Att vågen står på -10kg sedan februari är också en bidragande faktor till att jag känner det lättare med fysisk aktiviet. 10kg är faktistk 20 st. stora Bregottpaket!!

Moa - tack för att du får mig att tänka i andra banor de gånger jag bara vill peka fuck you åt mig själv i spegeln, äta godis och vara Hanna 5 år!

 

Linnéa

19 oktober 2012 21:19

Du är så jävla duktig! DU är min träningsinspiration!

http://thefatcheerleader.com

Hanna Börjesson

19 oktober 2012 23:10

Åh, jag blir så glad när jag får inspirera andra :D du är ju min KlassikerLinnea :)

 

Frida

19 oktober 2012 21:25

Blir så himla himla glad och imponerad av dig älskade. Jag blir inspirerad och känner riktig värme skölja över mig när jag läser om dina framsteg. Att någon man älskar och ser upp till känner sig stolt och nöjd med sig själv är det finaste som finns. Du är grym. Så himla mycket grymmare att ta till löpskorna än att stanna med arbetskompisarna. Hade säkert också varit trevligt såklart, men du hade ju ändå känt dig ensammare efteråt. Puss!!!

http://censursur.blogspot.com

Hanna Börjesson

19 oktober 2012 23:10

Jag blir tårögd älskade du :') Tack min finaste syster!

 

Kerstin Olers

20 oktober 2012 10:04

Vilken vilja du besitter tösen min!!!:-)

Hanna Börjesson

22 oktober 2012 17:16

Den har jag ju fått från dig mamma

 

Lillian

21 oktober 2012 18:50

Hejja dig! Helt rätt val att lämna för att göra det man bestämt i löpspåret.
Och visst är det helt underbart att lyckas med något man inte trodde att man skulle klara!
Själv sprang jag 5km idag och var jätteglad. Första gången sedan skadan som jag hittade mitt flow och kände mig stark och det är helt underbart!

http://springlust.blogg.se

Hanna Börjesson

22 oktober 2012 17:15

Den är ju så fantastisk den känslan man får när man kommer in i ett flow! Vad härligt att du kommit ut å börjat springa igen! Lidingö nästa år kanske? Det ska jag springa :)

 

Lillian

26 oktober 2012 05:54

Ehh, tänkte mig Finalloppet i alla fall. Ses där! :-)

http://springlust.blogg.se

Hanna Börjesson

10 november 2012 23:43

Jag fattar inte varför jag inte får notiser om kommentarer :/ men jag hoppas att det gick bra för dig å förmodligen blev du lika lerig som jag :)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Detta blir mitt sista inlägg här på Bloggplatsen. Drömmen om att bli egen blev för stor så nu mer hittar ni mig på www.cakeagainstshape.com   Hoppas att ni följer med mig dit!            Jag kommer sååå att sakna alla sköna smiliesar ...

God kväll!   Haft en bra måndag. Moa hörde av sig lite sådär mysigt spontant i förmiddags och frågade om vi skulle luncha. En lunch med Mob tackar jag aldrig nej till! Vi åt på Le Pain Avenyn och pratade om livets stora frågor: Crossfit, meningsl...

Det är sant...det har ligger ett tvättberg i min soffa som är högre än en herioinist blir efter en vild lördagkväll. Berget har legat där i över en vecka och ju mer jag tittar på det desto mer känner jag bara...nope, inte idag heller. Så den som vill...

Vet inte hur många gånger jag sagt den meningen sedan igår morse. De allra flesta gånger har det varit direkt menat till min älskade vän Jessica aka JesNil2010. Jessica har energi för 20000 människor och det hade väl jag också önskat att jag hade. Ig...

Hemma! En lång dag! Måste bara spy ur mig att jag avskyr alla brudar som lägger upp bilder på insta när dom ligger i soffan, tillfixat perfekt hår, sminket ser nygjort ut å med duckface å skriver "sååå trött efter en lång dag". Plus massa taggar med ...